Barns ordförråd i förskoleåldern avgör framtida framgång i skolan

Anna Tebelius Bodin föreläste inför 400 medarbetare från förskolan under en kompetensutvecklingsdag den 30 oktober 2023. Föreläsningen handlade om hur hjärnan påverkar språkinlärning och betydelsen av att uppmärksamma samma sak samtidigt för att främja barnens språkutveckling. Tebelius Bodin, betonade att vad som sker i hemmet och på förskolan under de första sex åren är avgörande för framtiden och möjligheten att klara sig genom skolsystemet.

Anna Tebelius Bodin är pedagog, författare och föreläsare, utbildad vid Harvard University där hon även assisterade forskning om den lärande hjärnan. Hon har gett ut böcker och hållit över tusen föreläsningar om psykologin bakom lärande och kommunikation. 2020 hedrades hon med årets Mensa-pris för sin pedagogiska spridning av kunskap om hjärnan.

Anna har en förkärlek för hjärnan och språkutveckling.

Den största tjänst vi kan göra i samhället är att skapa förutsättningar för att kunna göra sig förstådd.

Det är i förskoleåldern barn lägger grunden till sitt framtida ordförråd.

Det har stor betydelse för barn hur många ord de kan och har. Barns ordförråd består av det aktiva ordförrådet, som omfattar de ord de använder för att uttrycka sig, och det passiva ordförrådet, som inkluderar de ord de förstår men inte nödvändigtvis använder.

Det aktiva ordförrådet kan vi mäta och i genomsnitt har sexåriga barn ett aktivt ordförråd på cirka 5000 ord. Det finns dock variationer, och vissa barn kan ha upp till 8000 ord vid denna ålder. Undersökningar har visat att barn med ett större aktivt ordförråd ofta har en lärare som förälder. Men det finns också barn som endast kan 2000 aktiva ord.

För att kunna klara av en gymnasial utbildning krävs det att man behärskar minst 50 000 ord. Den utvecklingen gör barn som kan minst 5000 ord vi sex år ålder. Därför är det oroande att de barn som inte har så många aktiva ord inte gör samma progression och endast kan 15 000 ord vid 17 års ålder. De kommer inte att klara fortsatta studier.

Förskolan spelar en kritisk roll i att upptäcka och stödja barn som växer upp i språkfattiga miljöer. Barns ordförråd är grunden för deras framtid, och det är viktigt att sätta fokus på dess utveckling under de tidiga åren.

Nyckeln till rikt ordförråd är delad uppmärksamhet

I en tid när digitala skärmar tar vår uppmärksamhet är det viktigt att reflektera över hur föräldrar och barn kan skapa meningsfulla ögonblick tillsammans. Anna Tebelius Bodin lyfter fram en avgörande aspekt av detta - att uppmärksamma samma sak samtidigt.

Undersökningar visar att endast 30% av alla föräldrar regelbundet läser med eller för sina barn. Det är i de tidiga åren, när barnen är små, som denna interaktion är mest värdefull. Anna beskriver det som att "babbelläsa" med små barn. De vill bläddra i boken, peka på bilder, och testa sitt eget språk. När barnen blir äldre blir de mer konservativa, och de föredrar ofta att föräldrarna läser boken i exakt ordning och på samma sätt varje gång.

Läsning har en enorm påverkan på barns ordförråd och språkutveckling. Orden de lär sig genom läsning berikar deras sätt att uttrycka sig och kommunicera med världen omkring dem. Men det är den delade uppmärksamheten och den gemensamma upplevelsen som gör förälderns läsning med sitt barn så kraftfull.

Att uppmärksamma samma sak samtidigt, vare sig det är en bok eller en aktivitet, är nyckeln till att bygga ett rikt ordförråd. Istället för att låta barnen ensamma observera sin omgivning eller sina skärmar kan föräldrarna skapa möjligheter för interaktion och kommunikation. Det är i dessa ögonblick av delad uppmärksamhet som det mesta av lärandet och den ömsesidiga förståelsen tar sin början.

Förskolan är den perfekta platsen för språkutveckling

Barn är naturliga upptäckare och lär genom uttryck och delaktighet. Barn identifierar sig med andra barn och de lyssnar mest på varandra vilket gör att deras olika kompetenser och erfarenheter sprider sig till andra barn. Förskolan är därför en perfekt plats för att främja språkutveckling och kan spela en avgörande roll genom att förskollärarna arbetar med ett medvetet språk. Genom olika språklekar ges barn möjligheten att uttrycka sig och dela med sig av sina tankar och upplevelser. En språklek kan vara att barnen får ta med en sak hemifrån som inte kommer ifrån deras eget rum, exempelvis en vitlökspress. Där efter får de helt själva berätta om och förklara funktionen inför hela gruppen. Då stresstestas deras ordförråd eftersom andra barn kommer att fylla på med sina egna erfarenheter och frågor, vilket i sin tur berikar hela gruppen med nya ord och uttryck.

Språket öppnar dörren till ökad tankeverksamhet och ett större känsloregister

Anna Tebelius Bodin ger en fascinerande inblick i hjärnans funktion och ritar upp en enkel modell av hjärnan i två delar: den automatiska delen och den manuella delen. Den automatiska delen har förmågan att ta in information i en rasande hastighet. Cirka 80 procent av den information som når vår hjärna kommer från våra synintryck, och vi kan koda in otroliga 150 miljoner bits per sekund genom den här processen.

Den manuella delen av hjärnan har att göra med vår förmåga att uppmärksamma och bearbeta information med medvetet tänkande. Detta innebär att vi måste aktivt tänka, uttrycka oss och jämföra information med våra tidigare erfarenheter. Vår förmåga att uppmärksamma och bearbeta information är betydligt långsammare, endast 50 bits per sekund.

Språket öppnar dörren till ökad tankeverksamhet och ett större känsloregister. Det spelar en avgörande roll i hur vi förstår och upplever världen omkring oss. Hon avslutar föreläsningen genom att engagera alla i tre olika språklekar.