Boende för vuxna med funktionsnedsättning

Alla ska kunna delta i samhället utifrån sin förmåga och sina önskemål. Vuxna personer med en funktionsnedsättning kan vid behov, och efter beslut, få hyra en lägenhet i en LSS-bostad.

En LSS-bostad fungerar som ditt privata hem och din lägenhet ingår i ett LSS-boende, med flera lägenheter. Lägenheterna är samlade i en villa eller i ett flerbostadshus. Här finns personal dygnet runt, som kan ge dig stöd när du behöver.

Vem kan få plats på ett boende?

Det är socialförvaltningens biståndsenhet som beslutar om vilka insatser du behöver enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387).

Vilket stöd kan du få i en LSS-bostad?

När du väljer att bo i en LSS-bostad får du stöd av personal enligt LSS-beslutet. Beslutet grundar sig på dina behov och önskemål och visar vilket stöd du har rätt till.

Du får även en kontaktman. Det är en person i personalen som har ett särskilt ansvar för planeringen av hur personalens stöd till dig ska fungera i vardagen. Planeringen sker i samråd med dig och skrivs in i en genomförandeplan.

En del personer behöver mycket stöd av personalen och andra mindre. Du och personalen kommer överens och planerar hur ofta du behöver stöd. När du bor i en LSS-bostad är det viktigt att du tar emot det stöd du behöver och som du och personalen har kommit överens om.

Stöd av personalen

  • Personalen finns i din närhet och kan ge dig stöd att:
  • Planera och hitta rutiner som fungerar i din vardag
  • Klara dina vardagssysslor, till exempel tvätta och städa
  • Duscha, ta på/av kläder eller ge medicin om det behövs
  • Planera inköp, handla, laga eller värma mat
  • Öva på saker eller situationer som du vill klara själv
  • Komma igång med egna aktiviteter och social samvaro, till exempel göra saker tillsammans med andra

Vilka regler gäller i en LSS-bostad

När du hyr en lägenhet/LSS-bostad är du hyresgäst. Hyran betalar du i förskott varje månad. Precis som för alla hyresgäster gäller hyreslagen.

Som hyresgäst ska du hålla lägenheten i ordning och gott skick. Du får till exempel inte störa dina grannar med hög musik eller stökiga fester.

Tänk på att det är du som bestämmer i din egen lägenhet. Andra personer får inte gå in i din lägenhet, om du inte sagt ja till detta. Du väljer själv vilka personer du vill bjuda hem till din lägenhet. Du har ansvar för att dessa personer, som du väljer att släppa in i din lägenhet, också följer hyreslagen.

Du får ha husdjur i din lägenhet. Du har själv ansvar för att ta hand om ditt
djur.

Innan du flyttar in

Innan du flyttar in i en LSS-bostad kontaktar vi dig för att boka ett möte med dig, din kontaktman och enhetschefen för LSS-boendet. Till mötet får du gärna ta med en eller flera personer som du har förtroende för. Till exempel en anhörig, vän eller god man.

På mötet får du information om hur det fungerar i LSS-boendet. Du får också veta vilka personer som arbetar där.

Vem är du?

För att du ska få ett bra stöd behöver personalen veta vem du är, och vad du har för behov. Det är också bra om du berättar vad du tycker om, eller inte tycker om, och vad som är viktigt för dig.

Flytthjälp

Inflyttningen till LSS-bostaden ansvarar du för själv eller tillsammans med anhöriga, vänner eller god man. När du flyttat in kan personalen hjälpa dig att packa upp dina saker och komma i ordning.

Möbler

Du får själv möblera din lägenhet och se till att du har det du behöver.

Adressändring, hemförsäkring, abonnemang med mera

  • Anmäl adressändring till Skatteverket (gratis)
  • Kontakta ett försäkringsbolag och teckna en hemförsäkring med allrisk
  • Ansök om bostadstillägg hos Försäkringskassan
  • Beställ eventuellt telefon, TV eller bredband för internet. Abonnemang av dessa tjänster bekostar du själv.

God man

Behöver du hjälp med din ekonomi av en god man? Kontakta Överförmyndare i samverkan för mer information.

När du har flyttat in

Vi bokar ett nytt möte med dig, din kontaktman och eventuellt enhetschefen. Till mötet får du gärna ta med en eller flera personer som du har förtroende för. Till exempel en anhörig, vän eller god man.

På mötet ska ni tillsammans diskutera din genomförandeplan. Du och personalen ska tillsammans komma överens om vad du vill få stöd och hjälp med. Det ska skrivas in i genomförandeplanen.

Frågor att diskutera på mötet:
  • Vad är viktigt för dig när det gäller hemmet, fritiden, måltider eller
    andra saker?
  • När och hur du behöver stöd?
  • Vilka intressen har du?
  • Vad är viktigt för att du ska känna dig trygg i ditt boende?

Fritid och aktiviteter

Fritid är den tid då du inte deltar i någon sysselsättning eller arbete. På din fritid kan du till exempel planera in att städa din lägenhet eller tvätta.

Du kan också göra andra aktiviteter. Du väljer själv vilka aktiviteter du vill göra, och tillsammans med vem. Om du behöver hjälp, tänk på att informera personalen i god tid så att de kan planera för det stöd som du behöver för att kunna genomföra aktiviteten.

Ibland anordnar en del LSS-boenden gemensamma aktiviteter. Du väljer själv om du vill vara med.

Du betalar själv för dina aktiviteter och dina resekostnader. Om personalen följer med, betalas personalens kostnader av kommunen.

Personal

I LSS-boendet finns personal dygnet runt, som kan ge dig stöd när du behöver. De finns i en lägenhet som kallas för gemensamt utrymme ellerbas. Här finns också personalens kontor och jourrum, där personalen sover på natten. I det gemensamma utrymmet kan du även umgås med
andra som bor i samma LSS-boende.

Personalen som arbetar på ditt LSS-boende hjälper dig, och alla andra som bor där. Det betyder att du ibland får vänta när personalen hjälper någon annan.

Enhetschef

Den person som är ansvarig för LSS-boendet kallas för enhetschef.

Kontaktman

När du bor i en LSS-bostad har du en eller två kontaktmän i personalgruppen.
De har ett extra ansvar för planering av ditt stöd och din
genomförandeplan.

Tystnadsplikt

Personalen i LSS-boendet har tystnadsplikt. Det innebär att personalen inte får prata, eller lämna ut upplysningar, om dig om du inte vill. Det gäller även upplysningar till anhöriga och god man.

Personalen som arbetar i LSS-boendet får prata med varandra om dig, och ditt behov av stöd och hjälp. De får också prata med enhetschefen om dig. De gör det för att du ska få det stöd du behöver på ett bra sätt.

Personalen får bryta tystnadsplikten om:

  • du själv godkänner det
  • du själv inte tar skada av att uppgifterna lämnas ut
  • ett barn riskerar att fara illa. Då måste personalen göra en anmälan till
    annan myndighet.

Ibland finns det även andra skäl till att bryta tystnadsplikten.

Dokumentation

Dokumentation betyder att personalen skriver ned det som är viktigt att veta om dig. Det gör de för att du ska få det stöd och den hjälp som ni gemensamt har kommit överens om.

Du har rätt att läsa det personalen skriver om dig. Om du vill läsa det som finns skrivet om dig, ska du prata med enhetschefen. Du bestämmer själv om du vill att dina anhöriga, eller god man, ska få läsa det personalen skrivit om dig.

Observera att personalen måste dokumentera enligt lag.

Synpunkter

Om du har en synpunkt är det bra om du först pratar med någon personal om vad du tycker. En synpunkt kan till exempel vara att du tycker något är bra, eller dåligt, med det stöd du får.

Du kan lämna synpunkter på flera sätt:
  • Prata med personalen.
  • Prata med enhetschefen.
  • Prata med din LSS-handläggare.
  • Ringa kommunens växel (0515-88 50 00) som tar emot synpunkter.
  • Fylla i blanketten på kommunens webbsida.